2008-08-24

Norrköpingsnatt


En vecka i Norrköping, jag borde kanske skriva något om det? Hur bra allt är, hur rofylld jag kände mig idag när vi gick till parken och låg slappa på filtar och inväntade kvällen. hur full jag blev igår, dagen innan det och hur jag åter igen lät min kreativa sida gå ut över sms konversationer. enkelriktad komunikation, snarare. hur missförstånd lätt sker då ytliga saker kan vara mer än blommor, hur lätt det var att se dig sova hur stilla du låg och hur fel det än blev när jag vände och vred på mig, talade i gåtor och du frågade va och jag svarade i sömnen att jag talade just, i sömnen.

Att skriva har blivit svårare och svårare, det går väl i perioder antar jag men mitt språk känns så begränsat, så intetgivande. Mina tankar är sega, svåra att sätta bilder på. Och mina bilder är många och som vanligt kan jag inte beskriva dem utan att ramla in i en difus dimma. jag är så duktig på att skriva om saker som hänt, sätta nya känslor på dem, men först ett halvår senare. Minst! Och jag kommer nog skriva om natten, om ett par månader eller så.

Bright eyes rullar, varvat med hellacopters. Kan känna att jag behöver lite av varje, då jag seglar mitt skepp mot dekadensens land. Med Mose på rodret, Rick står för underhållningen och David sjöröveriet. Sjävls itter jag i aktern med min vinare och kastar blickar mot horisonten, jaktlysten med cigaretten i mungipan och en bok med stand-up poetry i näven. Jag bläddrar bland blanka blad, ja ingen historia är ännu skriven. Jag är tillbaka på noll, som jag vill ha det. Ny natt, ny stad. Jag försöker spela min roll men hamnar bland aporna på skansen. Eller kålmården, närmre I guess. Jag är en narr som behöver klippas, en poet utan ord ja en dj utan smak. Jag dansar nätterna igenom med gambianer, till Reggie och låter starka armar föra mig bort från lättraggade blondiner. Hon trodde väl att jag hade pengar, antagligen. Lycka och kärlek går inte hand i hand, en fet plånbok matchar supermodeller i rafsett. Jag sätter mig på tvären, vill inte vara den jag är men inte heller någon annan. Jag passar bäst i min egen ovårdade kostym. Hälsan ligger på toppen av avgrunden, jag skrubbar fingrarna med stålull men stanken försvinner inte. en tub tankkräm rakt ner i strupens sargade hål, men mina kyssar gör sig inte bättre mot din nacke. Förlåt, tror jag att jag viskade. Förlåt, be om ursäkt för din viljas chansning, jag tyckte du vred ogillande på huvudet, jag tyckte du höll mig i handen ett tag. Jag tyckte iofs du såg ut som Robin också, kanske fabulerade jag mig bort lite väl mycket den natten.
Dörrarna öppnas med en knapp, hur öppnar jag dig?

Imorgon börjar vi klockan ett, innan dess ska jag gå och hämta ut min feta lön och fylla på matöförådet. Jag har lite köttbullar och en lassange i frysen, kanske kan jag slänga ihop nåt med lite finess. Vatten rinner ur kranen, undrar du någonsin varifrån det kommer? Eller vet du?
En vecka fest till, på fredag 24.00 tänker jag kyssa dig, så se till att dyka upp.

//Alex

Inga kommentarer: