En del av musiken

Sådär, mitt skivförråd är påfyllt. Än ligger inte alla mina skivor på bordet, men det börjar ta sig. Tillsammans med resten av rummet, nu har jag bara ett par tomma väggar kvar att dölja och musikhörnan kvar att bygga. Det får ta sin tid, jag vill för första gången att allt ska vara perfekt och trivsamt. Jag har i alla år levt med det billigaste, inte brytt mig om inredning och liknande trams, pressat upp vad som funnit till hands på hyllor och väggar. Mina rum har varit som en utställning om mitt liv som flyttats runt från stad till stad. Men det är annorlunda nu. Tanken är väl den att jag ska sitta på de här sjutton kvadratmetrarna i tre år till, minst, och då får det fankigen´(?) vara lite snyggt.

Cheap shoots fyra, en av de sista briljanta samlingsskivorna jag köpte. Punken började dö inom mig, jag skulle bli rock och ha riktiga album. Gärna på Vinyl, även om det inte blev så många( hade ju ingen spelare, och snål som jag är inför dyrare inköp så blev det aldrig någon heller).
Såhär, flera år senare, känner jag mig själv som världens bästa samlingsskiva. Jag är ett mångfall av olika stilar, verser och refränger. Olika humör kräver olika instrument, ni flesta vet hur det är. När man är nere vill man höra vissa sånger, när man är på topp avskyr man samma älskvärda dängor. Och viseversa, jag behöver inte skriva om detta för det är allmänt känt.

Däremot finns det få låtar jag kan lyssna på oavsett humör. En av dem är Silverschairs Emotion sickness, en för mig helt briljant låt som passar både när tårarna ligger där och vilar och ilskan bränner proppar i hjärnan. Den fungerar när jag mår bra, när allt är som det ska och inga bekymmer ens tåls att lyssna på. Och till sist, självfallet, när jag mår som bäst och fingret ger sig själv på rutin.
Den fungerar dock inte till sex, men det är få låtar som gör.

Jag har problemet med sex till musik(eller musik till sex, beror på hur man väljer att prioritera de två). Elektronisk musik borde inte vara något problem, jag har lyckats med det flera gånger. Det är när lyriken kommer in, väl och icke-väl levererade texter som får en att spetsa öronen och glömma situationens hetta. Det har hänt att förgångna sexpartners har trott - med all rätt de har - att det är mitt tycke för dem som svalnat av mitt i, men sanningen är den att jag lider av allvarliga koncentrationssvårigheter och inte kan göra två saker samtidigt. Fast det är iofs en lögn, det finns en sak jag kan göra samtidigt som två, jag kan titta åt ett håll och lyssna åt ett annat. Men vad hjälper det, när koncentrationen sviktar mitt i en missionär?
Svårast har jag för svenska texter, där lystrar jag till varenda ord. Alla svårast är svensk hiphop, där jag måste lyssna extra noga för att höra precis vad dem säger. Enklast är som sagt elektronisk musik, samt engelska låtar jag inte hört förut( där kan jag förvandla deras välskrivna poesi till mummel, en vacker ton i sig).

Så tänk på detta,
när du ska ha sex med mig så sänk volymen.

http://www.youtube.com/watch?v=xBf1UblIMKU