Den där fågeln som förföljt mig, jag minns när den sjöng för första gången sjäng för mig.
Motala, våren hade kläckts och krupit ur sitt skal, måste varit 2006 då jag skrev som flitigast på allt och inget, då jag försökte tonsätta mina tankar och fördriva mina påhittade demoner via halvfabrikatsdikter som gillades, gillades av alla utom de som kände mig. Jag tog en promenad en tidig morgon, efter ännu en sömnlös natt. Jag testade ett nytt sätt att leva, introducerade ny dygns rytm - två ½ timme på eftermiddagen efter skolan, sex timmar på natten mellan 2-8. Gick väl sådär, jag löste mina 7½ timmars sömn åtminstone. Tyvärr var det inte alltid det gick att sova, utanför mitt fönster bodde en skadeglad fågel av okänd sort(nu ska jag googla, dags att ta reda på vad det är för fjäderfä).. DUVA.. inte vilken duva som helst, turturduvan. Jäkla passande, nu förlorad jg lusten att skriva. fortsätter kanske senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar