2011-12-29

drömspel

Jag vaknar med en bultande huvudvärk som antyder att något inom mig varit på fest inatt, när resten låg i sängen och slickade saliven från huvudkudden.

Jersey, eller var det Malta? En engelsktalande ö, inte för att jag någonsin såg kust men vågorna fick land att vagga till och med jämna mellanrum var det någon som fyllestaplade åt än det ena, än det andra hållet. Hotellet var sunkigt men tryggt, påminde om mitt gamla rum i Malmöstad. Tapeten var gammal ingrodd spyagrön, fönstret utslaget men våningen tillräckligt högt upp för att ingen skulle se in. Nea låg naken, intrasslad i vita, tunna lakan, som stagead för en fotosession, men det fanns inga kameror i rummet. Hon sov lika djupt som min kropp, men den var inte där. Där var bara en tanke, uppfluggen i fönsterkarmen, en karm precis som den Strand hotell i Köpenhamn. Tanken spanade ut, smakade av natten och var sugen på att rymma iväg en stund, men förblev kvar på sin fönsterkarm, observerande vad som pågick på gatan mitt emot.
Gatan mitt emot var centrum för all nattens drama. Två våningar upp låg en Smackdown gayclub, där alla manliga anställda var tvugna att bära masker likt den brottaren Ray Mysterio täcker döljer sin nunna bakom. Festen öste på så hårt att musik, färg och sexualitet trängde sig ut genom de utslagnafönstren(ja, också de fönstren var borta). Hur gay cluben var vet jag inte, jag kom aldrig mer än 10 meter in med blicken i lokalen. Precis mittemot(clubben låg till vänster), en våning upp på ett mäktig sekelskiftsfasad, klättrade två syskon. En man och kvinna med latinamerikanskt utseende(eller sydeuropeiskt, men något sa mig att de troligtvis var argentinare). I fönstret ovanför, de sista med hela rutor, tittade en anorektisk blondin ut. Bakom henne, en snaggad grabb med mycket pengar men lite pondus. Hon krossade de sista rutorna med öppen hand och böjde sig ut, skrek på syskonen men hennes röst dränktes i musiken från nattclubben. Syskonen var fågna på fasaden och snart skulle de inte orka hålla sig kvar längre. Blondigen erbjöd dem sin hand, men dold i den andra höll hon en kökskniv. Den snaggade grabben började se obekväm och rastlös ut, ville nog helst dra medan det fortfarande fanns tid. Ingen tog dock den falska handen. Systern höjde plötsligt blicken och såg rakt på mig, tanken i fönstret mittemot.
"Fånga," sa hon och kastade. Ett Usb och en perfym, därefter föll hon mot gatan. Hennes bror, däremot, lyckades klättra vidare längs fasaden och in i gayclubbens öppna fönster. Också den blonda anorektikern och hennes pojkvän var borta, och snart var det morgon.
Gatan utanför låg tyst när vi bar ut vårt bagage genom dörren till hotellet. Vi tog en Taxi, ett flyg, en buss. Det var bara vi som var passagerarna, allt var öde. väl hemma ville jag se vad som fanns på Usb-minnet, men insåg snabbt att vi glömt packa ner det. I botten av väskan låg bara parfymen, men jag fick inte upp korken på flaskan. Jag började kolla på resor tillbaka till Jersey/Malta/en engelsktalande ö men biljettpriserna låg uppemot 10 000:-. Tanken for runt i rummet som ett bi tills den slutligen hamnade vid ett vägskäl där unga musiker säljer sig själ till kristendomens avskum nummer 1. Jag tvekade, velade, fram tillbaka och fram igen. skulle jag satsa 10 000:- på något jag inte visste vad det var, eller skulle det vara att kasta pengar jag behöver i en sjö jag inte vågar simma i? Eller skulle jag glömma, låta blondinen och hennes grabb få Usb-minnet och låta systern död vara förgäves? Jag kände henne inte, kanske var det trivala konflikter mellan de fyra som det knappast fanns någon vinning för mig i.
En tanke stodi konflikt vid ett vägskäl, när mamma plötsligt ringde och frågade när tåget skulle vara framme.
"19.05", mumlade jag.